Intensiv jobbarhelg stundar. Båten imorgon och badrum hos far på söndag.
Undrar om det blir fredagsmys ikväll. Brukar sluta med sovande sällskap och så har plötsligt fredag blivit lördag.
Hade hoppats att vårkänslorna skulle komma nu när solen skiner och värmen känns behaglig. Men ack. Vårtröttheten har tagit ett stadigt grepp och känslorna varierar snabbt och ofta. Att vilja ge mer än man får tröttar också och lusten sviker. Ett steg framåt skulle inte skada, länge sen sist. Samhörighet delas ofta mellan minst två personer. Lite svårt själv. Längtar efter ett bra argument som talar för ensam samhörighet. Att vänta i kö med folk omkring sig kan gå an men att stå själv och vänta tråkar nog ut de flesta.
Sveper en lager och väntar en stund till. Inget är ju som väntans tider. Om man bara visste vad man väntar på?
Hoppas få ett svar. Måtte det bara gå snabbt. För som sagt. Det blir lätt tråkigt.
Försöker Se glá ut // H
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar